Idag hyllar hyllar vi våra pappor, alla dem som finns runtom oss men också alla dem vi minns med respekt. Jag tänker idag på dig, pappa. Alla de stunder vi tillbringade tillsammans med hästarna, i traktorn, i ladugården och dina mikrosovstunder framför tv.n.
Jag minns när vi skulle rida in Granat (min första häst) och du hade så mycket klokskap. En sandsäck över ryggen, jag red på gammelhästen Tina så han skulle förstå att sandsäcken sen skulle vara jag. Tillslut så fick jag äntligen sitta upp på honom, men jag fick ingen sadel🙁
Kommer ihåg att jag tyckte det var så orättvist, men du var stenhård. Ingen sadel förrän jag kunde rida fullt ut med bra balans. Sadeln kom så småningom, så tacksam för alla dina råd och alla de gånger vi pratade med varandra.
Till alla er andra pappor vill jag säga; ta vara på stunderna tillsammans. Till alla era barn vill jag säga; stunder ni har idag kommer aldrig igen. Se till att kramas, att träffas och ring varandra, bry er❤️
En dag är det försent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar